stockholm

Jag blir konfunderad, full i skratt och förbannad på samma gång. Vi översvämmas just nu livspussel-artiklar, livspussel-coacher, livspussel-böcker, livspussel-filmer. Ser det som en ynklig yttring av välfärdsproblematik. Navelskåderi. Vojne vojne...om jag känner efter alldeles väldig så har jag det nog lite jobbigt. Barn, jobb, man, kropp. Huuu....så hemskt. Fundera på hur större delen av svenska folket hade det för 100 år sedan. Svalt ihjäl, dog av en förkylning, tvättade för hand i iskallt vatten osv. Skärpning!! Är vi inte lite väl mesiga i detta land? Det enda i världen där "sjukdomen " utbrändhet existerar. Vi har det FÖR bra. Hur skulle det vara om vi ägnade all den energi vi lägger på att "känna efter" huruvida vi har ett livspussel eller ej, på att hjälpa människor som verkligen har det svårt. Jag är övertygad om att det är den bästa terapin. Göra nytta, få perspektiv och inse hur lyckligt lottad man är. Kom igen kära medmänniskor. Strunta i att lägga pengar på livspussel merchandising; typ böcker och coacher. Skicka pengarna till Rädda Barnen eller Röda Korset. Stick i väg på volontätarbete nästa semester. Jag lovar du kommer att må BRA!!!! 

Nu har det snart gått ett år sedan jag yogade senast. Ju duktigare jag blev desto längre tid tog det. Helt omöjligt att kombinera med heltidsjobb, familj och vänner. Något måste stryka på foten om yogan ska utvecklas till en hel serie eller fler. Förstår nu varför man förmodligen måste konvertera till yogi och sluta med allt annat om man ska bli "really serious". Som hyfsat mediåker kvinna i medelåldern låg ett pass på cirka två timmar. Helst sex dagar i veckan dessutom. Synd eftersom det är en skön träningsform där man hela tiden triggas av sina framsteg. Har det senaste året gått över till en koloss till cross trainer som står i tvättstugan. I snitt 3-4 mil i veckan, max 45 min per gång. Helt oslagbart i praktiska vardagen. En vanlig morgon inleds 05.30 med tidningarna, en balja svart nymalt kaffe, tre huttar aloe vera extrakt, en hutt gingseng, ytterligare en balja grönt tea. Sen vid 06.30 ett pass på kolossen zappandes mellan nyhetskanalerna (tv ett måste). Duschad och klar och mer än nöjd kl 07.45. 

   

Har fått en spikmatta i julklapp. Den är grym! De första 2,43 minuterna är plågsamma. Man tror att blodet ska spruta ur en perforerad kropp. Sen slår endorfinerna till och det blir superskönt, varmt, ömt, härligt.  
Det lär vara 6 000 sylvassa små plastpiggar som borrar sig in i din hud. Det tar en liten stund innan man blir helt återställd rent visuellt. Hade lite problem första dagen då jag givetvis testade alla rekommenderade positioner, inklusive att lägga kinderna på mattan (ökad lyster och blodcirkulation). Såg koppärrig ut i en dryg timme. Gick till ICA med halsduken virad upp till öronen.

Var på Mathias Dahlgrens restaurang i går. Retrotrendig på något vis. En kombo av 80-tal och eko. Extremt god mat såklart.. Smakar det så kostar det. Om jag skulle rekommendera en restaurang till någon på besök i Stockholm för en enda dag blir det nog ändå Sturehof. Helt enkelt för att där finner du allt; mat, service och inte minst atmosfär och people watching. Uteserveringen på sommaren är en klassiker, så mycket ur-Stockholm som något kan vara.